Studiebesök 2018


Torsdagen den 3 maj

Med spårvagn 8 till Angered Centrum


En grupp av aderton PLRare tog spårvagn 8 från Korsvägen kl.10.45 mot Angered. Med hjälp av en lapp med en enkel färdbeskrivning, kunde vi alla orientera oss om hur resrutten är dragen via Gamlestadstorget, Hjällbo och bokstavligen genom Hammarkullen, dvs. hållplatsen ligger under jord!   När klockan var11.07, steg vi av  vid ändstationen, Angered Centrum.


Vi kunde konstatera, att vi i stort sett nu gjort samma resa som konungen Carl XVI Gustaf gjorde vid  invigningen av Torget 1978, då han tog spårvagnen hit.


Intill hållplatsen ligger Angereds närsjukhus (ANS), som invigdes 10 september 2015. Ett nytt resecentrum håller nu på att uppföras här också.

Framme vid salutorget riktade vi blickarna mot Gunnareds nya kyrka på Kråkekullen. Den invigdes 12 oktober 1997. Sjögrens arkitektbyrå vann med sitt bidrag ”Hörnstenen”. Det gick åt 140000 tegelstenar till bygget!


Efter att ha orienterat oss utomhus gick vi så in på det stora köpcenter och tog oss bl.a. en titt på vad caféerna skyltade med. Vi hoppade dock över att smaka på de frestande baklava bakverken och tog oss istället in i Kulturhuset Blå Stället.


Den här byggnaden invigdes 1979 och har genomgått en ombyggnad 2014.

Här finns ett rikt utbud av lokaler för olika aktiviteter.

Här finns ett medborgarkontor,som står till tjänst med upplysningar etc.

biograf, konsthall, lokaler för kurser av olika slag.

Angereds Teater! Den som 1980 såg Sven Wollter spela huvudrollen i ”Jorden rör sig!” (Gallileis liv) av Bertolt Brecht, har ett minne för livet.

Alla fick en folder med aktuell annonsering om vad  Blå Stället har att erbjuda.

Här finns massor av kultur att ta del av.

Det mesta är markerat med Fri entré! Det kan vara en filosofihörna på  tisdagar eller en berättarkväll om Guatemalas matkultur eller ”Tedans med Refräng &Co".

Och så vidare...

Du är välkommen!


Biblioteket är välbesökt. Lina, som hälsade oss välkomna, berättade, att genomsnittet av antalet besök per dag rör sig om ca1000.

Här finns mycken verksamhet och service, hjälp och handledning. I hennes tjänst ingår att vara studiebibliotekarie under fem timmar /vecka.

Säve-Kärra Rödakorskrets bidrager två kvällar i veckan med läxhjälp och språkcafé för vuxna.


Intill biblioteket ligger Angereds Gymnasium med drygt 700 elever.


Vi lämnade biblioteket, tog en extra titt på den schackbrädebeklädda väggen, passerade Restaurangen Kultur på burk och tog oss ut i det öppna nu något fuktiga landskapet.

Vi gick utmed Angereds stadspark. Den utgörs av ett stort öppet grönområde med lekplatser och längst ner mot Lärjeåns dalgång en stor skulptur av Alexander Calder, ”De tre vingarna”. 



Dags för Angered  Arena!

Vi hälsades välkomna av Banaz, som tillsammans med en kollega sen visade oss runt i denna fantastiska anläggning.

Vi började i badavdelningen. Här finns flera olika möjligheter att bekanta sig med vattenelementet.

Förutom en traditionell 25-metersbassäng, finns det varmvattensbassäng, bassänger för barn, bastu av olika typer, brunnskar med vatten under nollstrecket(!).

Vi fick se hur några ungdomar tränade i ishallen och hur en skolklass övade höjdhopp i friidrottshallen i vilken också finns en 60 metersbana att träna för löpning!

Det är en upplevelse att guidas runt i denna av Erséus arkitekter ritade byggnad, som invigdes 14 april 2013.

En mycket stor tillgång för Angered och oss ALLA!

Du vet väl, att vi årsrika göteborgare har fri entré till badavdelningen under vardagar fram till kl.14.00? Ett besök här kostar Dig alltså inte en krona, då du även åker gratis med spårvagnen mellan 8.30 och 15.00.

Du är välkommen att ta ett dopp!


Här ses hela gänget. Alla nöjda och glada efter att ha vandrat runt i byggnaden.






Nu var det lunchen som väntade!



Vi tog oss ner till Lärjeåns trädgårdar, som ligger ett stenkast från Arenan. Här väntade en salladsbuffé, en fisk- och skaldjurgryta, ostpaj samt kaffe och kaka.

Man brukar säga att ”Sjön suger!”. Det gör även promenad kring Angered Centrum!

Allt smakade mycket gott!

Några försåg sig med en kupong att stämpla, dvs tionde lunchen under året gratis! Här förbereds alltså återbesök redan nu!

Mätta och belåtna sneglade vi mot Lärjeåns dalgång. Vi nöjde oss med att ta en titt, för att se varifrån bruset kom. En annan gång kanske man tar med en kompis och gör en promenad längs det strömmande vattnet.


Efter drygt tre timmar  i Angered var det så dags att ta sig hemöver.

Skulle man välja 4:an, 8:an eller 9:an eller buss 40?

Hoppas att alla hittade hem efter denna dag fylld av intryck att bearbeta och berätta om.

Tack för sällskapet!

Kjell

PS Glöm inte att till Angered går det spårvagnar flera gånger om dagen.

Du är alltid VÄLKOMMEN!


¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤



Torsdagen den 24 maj 2018

Kungälv med Selma Lagerlöf. En vandring med Nils Zandhers


Klockan 11 denna torsdag samlades ett dussin PLRare utanför Vikingagrillen vid Eriksdal, som är sista utposten på Hisingen och Göteborg vid brofästet  mitt emot Bohus fästning.

Under promenaden över bron tog vi en titt på U-137, som verkar ha strandat på vänstersidan av bron. Men... det var ju hösten 1981, som det hände i Blekinge utanför Karlskrona!? Den har här också prytts med en liten staty! Av vem?


Väl över på Fästningsholmen måste man ju stanna och ta en extra titt på en detalj av fästningen, det fina stenarbetet med den knivskarpa kanten  ”Munken”, som det här hörnet heter!.


"Munken"

Promenaden gick sen vidare förbi skolan från 1881, som nu är Kongelfs Gästgiferi, med övernattningsmöjligheter.


Carin och Nils hade placerat ut stolar kring en kvarnsten bakom hembygdsgården på fästningsholmen.



Vi slog oss ner och fick veta, att huset tidigare varit prästgård och fram till 1930  legat på Västra gatan. Nu tillhör det Kungälvs Fornminnes-och Hembygdsförening.


Nils berättade i solskenet om Selmas vistelse i Kungälv.  Hennes broder, Daniel, var ju läkare här.

Det var förresten han, som var med och såg till att det blev ett lasarett här i staden med placering just på Fästningsholmen. I lokalerna, som var Kungälvs sjukhus i Fästningsparken finns nu bl.a. en psykiatrisk mottagning.


I dessa tider, när Svenska Akademin närmast är på fallrepet, bör man påminnas om att Selma fick Nobelpriset i litteratur 1909 och blev som första kvinna invald i Akademin 1914! (Drygt 100 år innan #me too-rörelsen!)


Nils läste ett par korta avsnitt ur Selma Lagerlöfs bok ”Från skilda tider”. Han kallade den för en självbiografi, i vilken hon i avsnitt beskriver sin vistelse i Kungälv.   Rekommenderas! Ta en titt på biblioteket eller Googla på boktiteln!


Dags för fika. Vi klev in i den gamla prästgården, som ju nu är museum och blev mottagna av Marie från Kungälvs Musei Vänner. Hon hade tillsammans med Carin dukat upp åt oss.


När vi inmundigat det som bjöds och svalkat av oss lite i skuggan, var det så dags för stadspromenaden.

Efter att ha blickat upp mot Fontin  och fokuserat på Nordiska Folkhögskolans nuvarande byggnad tog vi klivet över till Torget och fick veta lite om varje byggnad i området.

Nils pekade ut vilket hus som varit Mauritz Bärnhielms villa Thorilds gränd. Den kom senare att bli Nordiska Folkhögskolan. Sedan byggdes den till i båda ändar. 1968 flyttades folkhögskolan till sin nuvarande plats högt uppe på Fontinberget.

När vi passerat den stora gula Strandska villan i torgets fond, kom vi in på Västra gatan. Naturligtvis  måste vi då minnas skalden Thomas Thorild, som en gång gått i stadens trivialskola, som låg på 

Västra gatan 2.

Det fanns något att berätta om vart och vart annat hus.

Efter att ha passerat Bergfeltska gården och hus nummer 9, huset där kärnfysikern Lise Meitner haft sin tillflykt under några år, kom vi så till huset i vilket stadsläkaren Daniel Lagerlöf, Selmas bror, bott. Han lät uppföra det 1887! Här bodde hon, när hon inspirerades till att skriva "Herr Arnes Penningar" och "Drottningar i Kongahälla"

Vi tog oss också friheten att titta in i trädgården, som vetter mot Strandgatan.


Här står Nils under ett av träden i trädgården till den Lagerlöfska villan


På väg tillbaka in på Fästningsholmen klev vi till höger upp på Gamla Brogatan. Vid nummer 7 stannade vi till.

Här bor Carl-Gösta Bäärnhielm. Han är Selma Lagerlöfs brors barnbarn. I april fyllde han 95 år. Vi hann att hälsa på honom och kanske känna ”litteraturhistorievingslag”(?) på gårdsplanen. Han var själv just iväg att pyssla med trädgårdsarbete kring villan.


I hörnet vid ingången till villan växte en fantastisk vackert exemplar av Blåregn (Wistéria)



Avslutningsvis tackar vi Nils och Carin för den härliga dagen och all information som vi fått om Selma Lagerlöf och Kungälv denna varma, soliga och undersköna majdag!


¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤   ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

PLR Studiebesök

Onsdagen den 10 oktober

Besök på ELYSEUM


En fantastisk samling av bilder, dokument och inventarier från 1800-talet och framåt.

Det vackra huset i Jugendstil, med fasader i granit och tegel, invigdes 1908. Arkitekt var Hans Hedlund. Denna Understation kallad U1, byggdes samtidigt som kraftstationen vid Rosenlund. Stationens uppgift var att omvandla växelströmmen från Rosenlund på 6000 V till 250 V likström.



Vi fick en intressant och innehållsrik guidning av Naimi Rynge, som tillhör den ideella förening vars medlemmar har arbetat inom Göteborg Energi AB. Dessa pensionärer har till stor del varit och är delaktiga i uppbyggnad, utveckling och visningar av museet.

Samlingarna har ursprungligen tillkommit på privat initiativ tack vare stationsförmannen Nils Henriksson, som från 1920-talet fram till sin pension, arbetade vid elverket och under 1940-talet började samla material om elverket och dess historia. Så fort någon station eller något kontor skulle flyttas var Nils Henriksson där för att se vad som kunde räddas till samlingarna för att kunna ställas ut så att anställda vid företaget och allmänheten skulle kunna få glädje av dem.

Men först vid Energiverkens 60-årsjubileum ordnades en utställning i Historiska museet, där allmänheten för första gången fick se alla de föremål som varit magasinerade.

Denna utställning bildade grund för det nuvarande museet som invigdes 1972 i nuvarande byggnad. Under åren har huset används för olika verksamheter och den ursprungliga interiören blev förändrad. En omfattande renovering behövdes och med en invändig ombyggnad överensstämmer nu huset i hög grad det ursprungliga utseendet.

Vid nyinvigningen, 1992, döptes huset till det passande namnet ELYSEUM. Idag innehåller huset de energihistoriska samlingarna men hyrs även ut till en skola.

Under 1800-talet var gasen en viktig produkt i samhället och ett gasverk behövde byggas i Göteborg. År 1846 var gasverket vid Rosenlund klart och i avtalet ingick även en beställning på 250 utomhuslyktor för att lysa upp stadens mörka gator. Göteborg blev först i landet med denna nyhet. Behovet av gas ökade hela tiden och en stigande efterfrågan gjorde att gasverket måste byggas ut och 1861 fanns en ny gasklocka.

Men gasverket vid Rosenlund var slitet och ett nytt gasverk behövdes. Därför påbörjades ett nytt gasverk att byggas på Hultmans Holme vid Gullbergs Strandgata. Redan under första året var produktionen 2,2 miljoner kubikmeter gas. Gasbelysningen minskade efter hand men gasen  kom att användas mer och mer för uppvärmning och matlagning.

Gasen framställdes då genom att stenkol lossades från fartyg vid Gullbergskajen. Den gick vidare genom torrdestillering där rågasen lämnade ugnarna. Den innehöll bland annat tjära och ammoniak. Biprodukten koks togs också till vara. Därefter transport till reningsapparater där gasen fick kontakt med stora våtytor och sedan till gasbehållaren/klockan för lagring och som invändigt var belagd med olja på sidorna för att gasen skulle fästa. Eftersom gas inte luktar tillsattes ett illaluktande ämne.


Under 1930-talet var nästan hela Göteborg och delar av Sävedalen försörjda via Gasverket. Under mitten av 1900-talet minskade användningen av gas till förmån för den billigare elkraften. Gasen blev även dyrare att producera eftersom användning av biprodukten koks minskade.

Produktionen av gas vid Hultmans Holme upphörde 1969 och tillverkningen övertogs av gasverket i Arendal där butan istället för kol används som råvara. Från 1988 används här i Göteborg bara naturgas som importeras från Skåne och Danmark. Stockholm däremot som använder mer gas än Göteborg använder inte naturgas utan tillverkar själva sin gas. Numera används gasverket i Arendal endast som reserv vid eventuella avbrott av naturgasleveranserna.

Men redan under slutet av 1800-talet började elektriciteten komma till staden. Flera privata elverk startades. De blev däremot inte  så långvariga eftersom de inte klarade av att möta den nya tidens krav.

Kommunen startade, 1902, ett eget elverk för att ersätta de hästdragna spårvagnarna med elektriska vagnar och 1909 blev Göteborgs Stads Elektricitetsverk det enda elverket i staden. Under de första åren var det svårt att få kunder så utställningar öppnades för att göra allmänheten förtrogen med den elektriska energins användning i hemmen. Industrierna anslöt sig snabbt, men det var sämre med hushållen, där det var höga installationskostnader.


Under 1950-talet kom fjärrvärmen och Kortedala var ett av de första bostadsområdena med ca 80% anslutna till fjärrvärme. Till skillnad från övriga Europa har vi i Sverige naturtillgångar i form av våra älvar som ger ett gott tillskott på el.


Detta är en 60 cm hög värmepanna, som kunde värma upp ett helt hus!


En mikrovågsugn kunde se så här ut 1972!




Tack Naimi för all intressant information vi fick ta del av under vårt besök. Nu vet vi var den göteborgska energin kommer ifrån och hur den hanterats genom åren!


Iréne Eriksson

 

Hur var det nu han sa Lille-Kal, när fröken under en historielektion berättat om upplysningstiden?


--Fassan jobbar också i upplysningens tjänst. Han håller te    på elverket.

   Hanses kompis, Edvin, är jämt i gasen.