Konstvandringar 2019


Här följer reportage från konstgallerivandringar,

som vi gjort under våren 2019.


Torsdagen den 14 mars -19

Konstgallerivandring i Vasastan.


Kl. 12.15 klev vi nerför trappan i till Galleri Thomassen.

Man kunde tro att vi befann oss i en skobutik!

Tuula Lehtinen heter konstnären. Hon kommer från Tammerfors.

Det var inte vilka skor som helst, hon ställde ut.

Det rör sig om avgjutningar, som dekorerats med blommor.


På väggarna i ”källaren” hänger fantastiska målningar i stora format.

Det kliar i fingrarna. Ärdet fotografier? Fantastiska tavlor!

De flesta tavlorna har en skir gardin i förgrunden, vilket skapar

en mjuk, len känsla, lite förtrollande samtidigt som det blir ett djup i bilden

Vi fortsatte sen till Galleri Anna H på Aschebergsgatan.

Där möttes vi av galleristen, som idag visade oss tavlor, akvareller, av Margareta Margo Olsson.

På Erik Dahlbergsgatan 28, Galleri Engleson

Ställde sex konstnärer med anknytning till

Sv Konstnärsförbundet Väst ut sina verk.

Följande konstsnärer visade sina verk:


Ingegärd Bergman,

Gunnar, Dahlstrand,

Barbro Hagvall Svensson,

Ulla Gustafsson,

Morgondotter,

Christel Nilsson.


På plats fann vi Ulla Gustafsson, som berättade

lite om konstnärerna för oss.

Här är en av hennes tavlor.

Så promenerade vi över Vasagatan och tittade in hos

Galleri Hammarén på Erik Dahlbergsgatan 14.


Galleristen ställde ut sin fars, Carl-Erik Hammarén, självporträtt från 1980-talet.

Fadern, som var född 1922 dog 1990.

De flesta av oss funderade något på hur konstnären såg ut i verkligheten.

Sonen visade oss då några fina fotografier.


Så var det dags att promenera över till Galleri Backlund på Karl Gustavsgatan 13.

Här möttes vi av 52 konstnärers verk.

Här pågick alltså Vårsalongen 2019.


Som vanligt mottogs vi av Ida Gudmundsson,

som med iver berättade om konstnärerna och allt, som ställdes ut.

Fantastiskt!

Alla fick dessutom ta med sig ett häfte i vilket utställarna presenterades.

Det kändes verkligen som ”The Grand Final”!

Här bjöds på det mesta och att sen av Ida få massor information gjorde ju att man såg ännu mer!?


Vi tackade för oss och avslutade vandringen över en kopp kaffe på fiket i Tomtehuset på Vasagatan.

Skönt att i lugn och ro byta lite tankar om vad vi sett och bekanta oss med varandra.

Tack för idag!



¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Torsdagen den 16 maj 2019


Urban Art i Hammarkullen



Solen skiner och luften värms upp, när vi samlas på Drottningtorget denna majdag.

En bra början!

Kl.11 embakerade vi spårvagn 9, som tog oss hela vägen utmed älvdalen och fram till målet 25 meter under jord under Hammarkulletorget. Vi bekantade oss genast med Frida Olivs stora målning, ”Terra”, utförd i silikonprint bakom glas. Den hälsar oss välkommen till ”en alldeles speciell värld som skapats av olika nationaliteter och personligheter, skiftande religioner, erfarenheter och livsvisdom”.

Vi tar så rulltrappan (58 m) upp torget. Där vi genast fäster blicken vid fasaden med

Lars Peterssons ”Betande får” (1981). Där skymtar vi också Birgitta Lorentzons ”Steg - logaritmer – spiraler, som är ett muralt konstverk (1985-86).


Här upptäcker vi också att en del konstverk är i mosaik. Mosaikfabriken med konstnärlig ledare som utformat dem tillsammans med barn i Hammarkullen.

Vi går utmed det långa huset på torget, som inrymmer bl. Annat Café Hammarkullen, Folkets Hus, Bibliotek , diverse aktivitetsutrymmen och Äldreboendet Hammarhus. Innan vi går nedför trappan tar vi en titt på gaveln till Bredfjällsgatan 24. Där hänger en vepa, vars original skapats av Pernilla Persson Jahangiri.

Åt motsatta hållet, på andra sidan parken, ser vi en del av Göteborgs längsta hus, 335 meter, som också har adress Hammarkulletorget.

Nedanför trappan, till höger, syns klockstapeln och byggnaden, som tidigare var Svenska Kyrkan här i området. Dessa kyrkolokalerna har överlåtits till islamska föreningens skola. Svenska kyrkan har tillsammans med Missionskyrkan, tidigare Tomaskyrkan, gått samman i den ekumeniska Mariakyrkan, som ligger i början av Bredfjällsgatan.

Nu befinner vi oss vid Hammarkulleskolan. Katarina, som under några år arbetat här som textillärare, delgav oss lite om hur det varit att vara lärare här, när Hammarkullen ”startade upp”.

Hon berättade också om hur förspelet till den nuvarande väl etablerade Hammarkullekarnevalen startat i skolan med engagerade föräldrar och lärare och sen utvecklats till vad den är idag.

Ove, som bott här i området några år, gav oss också många intressanta upplysningar.


Utmed långväggen av husen på Bredfällsgatan mitt emot skolan, idrottshallen och kyrkan fínns en lång kollektiv grafittivägg. Den ger intrycket av väl genomtänkt, balanserat arbete, inget kladd och hafs, som man ofta ser på plank utmed vägar på andra ställen.

Lägg märke till hur naturen idag speglar sig i fönstren, så de också ser ut som målningar!



Den första delen av promenaden kulminerade i en fantastisk monumental målning, som täcker hela gaveln, dvs drygt 8 våningar, till Bredfjällsgatan 2. Målningen är utförd av Charquipunk (Chile) och har namnet ”Natura” (2017).

Kring porten til till det underjordiska garaget inne på gården välkomnas parkerarna av

samma konstnärs målning ”Karnerval” (2016)


Inne på gården säljs det frukt och grönt till humana priser från ett torgstånd!


På gaveln till Bredfjällsgatan 26 -34 Himed&Reyben (Mexiko) med boende från stadsdelen målat ”Barnen i Hammarkullen” (2016) och ”Somos/Vi är”,(2017).


Samma konstnärer har också gjort ”Sin Limites/Sin Fronteras/ Utan Gränser”



På gaveln mitt emot ser vi en annan gavel med bokstäver. Puzzla med bokstäverna en stund och du får fram en mening

Vi är nu inne på gården med mängder av mosaik


En liten vit misse pryder en sockel!

På gaveln till huset på Bredfjällsgatan 50 ser vi SENS (Mexiko) ”La Protektoria/ Beskyddaren”(2018).


Nu ser vi en oemotståndlig skylt för vår profession! Vi viker dock av till höger och kommer in i en lummig del av stadsdelen, Sandeslätt. Husen här skiljer sig från de tidigare genom att fasaderna är klädda med tegel. Här finns träd, buskar och gräsmattor.

Så vände vi tillbaka ner mot torget, gick genom en gångpassage med utropet:”HEJ;HEJ!”från muralmålningen, som gjorts av Nando Murio från Mexiko. Längst ut på gården vid trappan ned till torget grönskade det i rabatten.

Den som lutade sig mot husväggen i trappan fick närkontakt med Birgitta Lorentzons muralmålning.

Promenaden avslutades i Hammarparken framför ett litet hus med en målning av Himed&Reyben (Mexiko).

Nu var det dags för fika. Cafépersonalen var förvarnade att vi skulle titta in. Var och en beställde något att släcka hunger och törst med.


Av resonemanget kring bordet förstod man, att vi tillsammans haft en trivsam förmiddag i Hammarkullen.

Nu vet alla hur lätt man tar sig dit med spårvagn en kvarts timma från centrum. Kanske ett utflyktsmål, när man har gäster eller vill göra något extra? Sista helgen i maj är det Karneval!



Du, som var med,vet ju att det finns en del målningar vi inte hann att titta på den här gången. Bara det är ju en orsak att återvända! Du har ju både karta och bildbeskrivningar i broschyren!


Tack för deltagandet i PLRs sista konstvandring. Nästa gång har föreningen bytt namn!

 

Snart är det sommarlov!

Må Gott!

Kjell



¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤





Torsdagen den 3 oktober 2019


Konstgallerivandring i Vasastan



Den här gången var vi 14 GLS-medlemmar, vår förening heter ju numera Göteborgs Lärarseniorer, som samlades utanför

Galleri Thomassen på Götabergsgatan 32.


Som vanligt hälsas vi välkomna av Paul, som gav oss en introduktion i vilken han, alltid med samma entusiasm, berättar om konstnärerna som just nu ställer ut i hans lokaler.


I rummet till höger vid entrén fick vi stifta bekantskap med verk målade av

William Granhage (28 år)


Den här tavlan, ”Titanic 1912”, får illustrera hans sätt att måla. Måndagen den 30 september fanns

i GP en presentation av hans utställning, som han kallar

”I want to break down”.



Amalia Bille kallar sin samling ”Eyes falling down”. I entrén möts vi av den här skulpturen

På nya Landamäreskolan i Biskopsgården finns ett Glasparti på 8 m som hon målat 2016.



I källarplanet bekantade vi oss med Andreas Poppelier ”Tid i det normala”.

Det luktade lite tjära i rummet, vilket orsakades av att han kring tavlor på långväggen hade satt ramar av”Roslagsmahogny”! (Var det rödvin, tjära  och lösningsmedel som ingick i behandlingen?)


På väg utmed Götabergsgatan stannade vi till vid Galleri &More.


Edit Pettersson född i Danmark, som flyttade till Göteborg och Biskopsgården 1960, har målat hela livet. Numera blir det mest abstrakt.

Hon fanns inte själv på plats idag.

Här är ett exempel på hennes sätt att måla:

I lokalen träffade vi Esper Harck. Han kommer från Syrien. Han heter egentligen Soaib Alherek men har valt ett annat artistnamn.

Han har studerat vid konsthöskolan i Damaskus, där han tog examen 1989. Sen har han arbetat som konstlärare, konstnär och inredningsarkitekt.

I rummet längre in i galleriet hade han en egen utställning. Mycket vackra målningar i akvarell av såväl gatubilder som av blommor. Här ser du ett exempel.

Hos Kim Anstensen på Götabergsgatan 18


får vi ta del av Fredrik Sundqvists måleri.


Konstnären har sina rötter i Norrland. Han föddes 1960 i Örnsköldsvik.

Han har en mycket speciell teknik. I landskapet finner man föremål, som är svåra att identifiera.

Mitt i allt figurerar någon människa. Man får ge sig tid att begrunda och återkomma till bilden för att fördjupa sig i sceneriet. Många frågor att ställa? Vem är hon? Varför står hon här? Var befinner hon sig egentligen? Svaren får man ge själv?!

Den här målningen är i stort format minst 1x1.5 m.




Nu var det dags att lämna Götabergsgatan, passera Vasaplatsen

och landa på Erik Dahlbergsgatan.


nummer 14 ligger

Galleri Hammarén.


Här ställer Erland Brand ut sina målningar.

Det känns lite ”extra”, när vi får veta, att konstnären fyller 97 år nu på lördag!


Galleristen Hammarén berättar om konstnären och hans motiv. Målningarna på väggen kallas ”Gestalt” bör begrundas i lugn och ro. Tankar och funderingar? Är det självporträtt? Rymdvarelser?Människor? ... För oss lärare (?)finns en serie ”Alfabet”. Här visas också ett antal tuschteckningar, som tillkommit för några år sedan.

Galleri Lillhammar, Erik Dahlbergsgatan 8, mötte vi galleristen och konstnären

Anette Lillhammar.


Hon var i färd med förberedelser för en målarkurs, som hon skulle leda i lokalen.

Vi hälsades mycket välkomna.

Visst känns det speciellt att stå bland de fantastiska konstverken och höra konstnären berätta om hur verken blir till.

Det var inte utan att man kände sig iakttagen? På så gott som samtliga tavlor finns ansikten med ögon som "ser" dig?

Anette bjöd oss också in i ateljén.

Detta var verkligen ett intressant möte!



I Galleri KC, Erik Dahlbergsgatan 6

ställer Muhammed Ali ut. Också han kommer från Syrien.

Han har en alldeles speciell teknik att skildra självupplevda händelser. Har man inte hört honom berätta själv , kan det vara svårt att förstå skeendet.

Bilden här nedan skapade han efter att han förgäves försökt hjälpa en äldre man som fastnat med en käpp emellan dörrarna i en tunnelbanevagn. Mannen klarade sig, men käppen blev kvar i vagnen.

De svarta trådarna, som ser ut som tuschstreck är trådar på riktigt. Konstverket blir på detta sätt tredimensionellt.


Så var det dags att ta sig över till Karl Gustavsgatan 13.

På galleri Backlund mottogs vi av chefen själv.

Han gav oss gedigen information om Mattias Sammekull,som nu ställer ut för fjärde gången på detta galleri.

Konstnärens måleri är alldeles speciellt. Hans sätt att gestalta människorna är säreget.

Ansiktsform, ögon, näsa, ansiktsuttryck, händerna...


Man blir därför närmast förvånad när man får syn på tavlan med kvinnan med huvudet med kudden på sängen.

”Hon som gömmer sig för sanningen”.

Bilden finns på programmets framsida.

I innersta rummet visade Backlund oss några tidigare målningar och gjorde oss även uppmärksamma på att det finns olika sorters glas att välja vid inglasning av målningar. Han demonstrerade två exempel för oss.



Vi tackar alla galleristerna för det trevliga bemötandet och för att de tagit sig tid att berätta om och handleda oss bland konstverken.



Då flera av de närvarande måste skynda vidare blev gruppen, som fikade i Tomtehuset inte så stor.

Fantastiskt vad mycket man associerar till i samtalet efter en konstvandring. Det blev en trevlig stund tillsammans vid kaffebordet.

Tack för den här dagen !