Jubileum


  GÖTEBORGSKRETSEN AV PLR

   PENSIONERADE LÄRARES RIKSFÖRBUND


     JUBILEUMSFIRANDE   

I GÖTEBORGSKRETSEN

Jubileumsmöte

Fredagen den 16 mars 2018


Dags att fira att PLR fyllt 80 år.


85 medlemmar var anmälda till festen, som inleddes i kyrksalen med att vår ordförande, Iréne Eriksson, hälsade alla hjärtligt välkomna.


Margaretha Sahlin intog talarstolen och gav oss glimtar ur PLRs historia.


Föreningen var ju från början en kamporganisation för pensionerade lärare med betoning på att förbättra pensionerna för i synnerhet småskollärarna. Under sin tjänstgöring hade de ju haft tillgång till tjänstebostad som en del av lönen. Vid pensioneringen försvann denna trygghet och de skulle klara sig på den lilla pensionen.

Margaretha poängterade hur organisationen kämpade för en förbättring genom skrivelser och uppvaktningar hos regeringen.


10 augusti 1937, alltså för 80 år 7 månader och 6 dagar sen, bildades PLR .


Föreningen gavs namnet  PFR, Pensionerade Folkskollärares Riksförbund

Organisationen var uppbyggd som länsorganisation.


15 november 1951 bildades göteborgsavdelningen av förbundet.

1956 byttes namnet till Riksförbundet Folkskolans Pensionärer


1969 blev namnet PLR.

1971 kunde förbundet räkna in nära 10000 medlemmar!


Margaretha berättade, att hon 1997 fick uppdraget av förbundet att sammanställa dess historia.

Nu är allt klart för tryckning. Det gäller bara att förbundet kommer till skott, så att nuvarande medlemmar får möjlighet att ta del av den i bokformat!


Lite av PLR-historiken kan du ta del av genom att på den centrala hemsidan    www.plrsverige.se

klicka dig vidare i vänsterspalten till PLRs Historia.

(Där finner du t.ex. att Margaretha var ordförande i den centrala styrelsen 1999-2005)


Föredraget avslutades med ett fyrfaldigt hurrande

och önskan om att föreningen får leva uti hundrade år!


Tack Margaretha!



Yvonne Mårtensson och Tomas Markusson intog nu podiet


Vi bjöds på en kavalkad av sånger och melodier från 40-talet och framåt.


Allt inleddes med ”Min soldat”, som vi förknippar med Ulla Billquist och ”Någonstans i Sverige”.


Så blev det tango: ”Jag vet ett litet hotell, som har ett wienerkapell” (Jules Sylvain)


som följdes av månskenssvärmeri med ”Två små fåglar på en gren”,


”En stjärna föll i nattens mörker - Din hand jag  höll så hårt i min...”


Så var det dags för Lars Forsell: ”Snurra min jord”.


En tanke på Karl Gerhard fick vi med hjälp av ”Utsikt från en bro” från 50-talet


Sen kunde vi stämma in med Povel Ramel att ”Underbart är kort”


Sonja Hedenbratt medverkade 1963 i en Hasse&Tage revy

”Konstgjorda Pompe ”.

I den ingick ”Rågsved” med texten:

” Rågsved-åtta trappor,

   fyra rum, två barn,

   en man och jag,

   en frysbox-åttio liters

   det är bra.!”


Kanske någon hörde Louis Amstrongs hesa stämma från 60-talet någon- stans bakom örat, när tonerna till följande text bröt fram:

"I see trees of green, red roses too

I see them bloom for me and you

And I think to myself what a wonderful world "


När var det förresten Pat Boone sjöng ”Love letters in the sand”?- 1957!


 ”Hjälp mig ur min ensamhet” (Help me make it trough the night),

- ett sorgesamt stycke som  fick bli övergången  till


Karin Ljungmans ”Morgon från Kungsholmen”


”Det flög en fågel rakt genom berget, genom mil av frusen sten...” så inleds Kjell Höglunds Lugnare vatten.


Metal-bandet Opeth ställer frågan: ”Var kommer barnen in?”


”Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå...”

”Allting kan gå itu, men mitt hjärta kan gå i tusen bitar;

Säger du att du är min vän så är du kanske det.” Så sjöng Björn Afzelius


Åsa Linders ord fick vi till oss sen:

”Som en sommarvind smeker du min kind

Och du fyller mitt sinne

berusad är själen av välbehag

Dina kyssar förvandlar min slutna gestalt

Till ett skimrande , vidöppet hav.”


Finalen på framträdandet blev från Hasse och Tage, där Hasse oroar sig för framtiden men ”hoppas att barna ändå får ett glas öl!”


Så avslutades  musikstunden, som kanske väckte gamla minnen från ”den tid det begav sig”, som en del uttrycker sig ibland?


Vi tackar för gitarrspel och sång!











Nu var det dags att uppsöka en plats vid de dukade borden.


Det serverades en innehållsrik landgång med brusande och välsmakande dryck.

Allt toppades sedan med en kopp kaffe och hembakad chokladkaka.


Härligt att höra sorlet av gemenskap i lokalen!


”Sån´t här borde vi göra oftare!” hördes det från flera håll.